fredag 17 mars 2017

När källkritiken gör oss dummare

Källkritik och analytiskt tänkande lyfts ofta fram som det viktigaste vi kan lära våra barn och skolungdomar. Som forskare spenderar jag även oerhört mycket tid med att vara källkritisk och utvärdera de påståenden som kollegor och konkurrenter publicerar. Någonstans i det här arbetet och min allmänna exponering mot samhället har jag insett att begrepp som källkritik och källhänvisningar har perverterats till karikatyrer som snarare bidrar till naivitet och obildning än korrekt kunskap. Därför blev jag väldigt glad nu på eftermiddagen då Lena Andersson på DN skrivit en fantastisk text om just källkritikens begränsningar (länk).

Mitt intryck är att vi just nu har två parallella trender som ställer till det rejält för människors förmåga att korrekt och sakligt analysera fakta vilket faktiskt börjar bli ett samhällsproblem.

  • Källkritik har blivit vår tids "Cargo Cult Science" (ett läsvärt koncept lanserat av Nobelpristagaren Richard Feynman) där konceptet felaktigt används för att bortse från information istället för att granska information.
  • Parallellt till det här finns det en övertro till extern expertis och en ovilja att ta eget ansvar för slutsatser.

Som exempel på hur de här två trenderna leder till fel och en devalvering av kunskap tänkte jag använda följande exempel från Göteborgsposten. Artikeln i sin helhet finns tillgänglig här och handlar om hur en grupp tjejer i dokusåpan Paradise Hotel har bildat gruppen "Supersnipporna" där de tatuerat in texten "SS" på handlederna som ett tecken på lojalitet till gruppen.
Reportern på Göteborgsposten har snappat upp nyheten från nöjessajten Nyheter24 och väljer att beskriva problematiken med "SS" på följande vis:

Enligt Nyheter24 är ”SS” även en förkortning för den paramilitära nazistorganisation som stod för omfattande grymma förbrytelser, däribland Förintelsen, under andra världskriget, skriver sajten.

Beskrivningen av SS är knappast kontroversiell och i en fråga där alla med grundskolekompetens vet att det är allmänt accepterade fakta ser det bara konstigt ut. Men i en mer komplex fråga än om SS förbrytelser är det naturligt att tolka sakfrågan som en subjektiv åsikt där många personers reflex är att diskutera sagesmannens trovärdighet snarare än sakfrågan. Vilket är någonting vi ofta ser i frågor om populära förhoppningsbolag eller känsliga politiska frågor.

Mitt tips till alla oavsett om det gäller aktier eller politik är därför att försök alltid borra er ner till sakfrågan och vilka data som stödjer respektive motsäger en tes. Om du inte klarar av det saknar du helt och hållet förmågan att källkritiskt granska informationen oavsett om du är kritisk mot själva källan eller inte. I en diversifierad portfölj eller en löst hållen allmän åsikt går det bra att lita på vad man tycker är trovärdiga experter. Men i en koncentrerad portfölj eller hjärtefråga bör man ta sig tid att analysera källdata så att ens åsikter kan stå på egna ben. Därför annars är risken stor att man blir lurad.

Svar på kommentar 1:
Min favoritwebbserie XKCD: https://xkcd.com/435/

måndag 13 mars 2017

Dags att sålla spännande small/micrcoaps på Londonbörsen

Ett av mina mål är att förenkla mina bevakningslistor och balansera den effektivitet som jag får i analysen av Nordiska bolag tack vare Börsdata.se med ett mått av internationell diversifiering. En börslista som jag i det arbetet följer extra noga är London AIM via portalen Interactive Investor vilket ger en hel del intressanta uppslag för Brittiska micro caps.

En stor del av charmen med den här listan är att man får se bolag som fungerar enligt andra premisser än de vi är vana med i Sverige. Sverige är jämfört med de flesta länder en ganska liten marknad och det innebär att om man har en nischad produkt ligger fokus antingen på att snabbt internationalisera sin verksamhet eller bli uppköpta. Storbritannien är en större marknad med fördelaktig geografi vilket gör det attraktivt att bygga upp företag även inom väldigt specifika nischer och det finns även en uppsjö av gamla företag som är börsnoterade men har renodlat sin verksamhet till väldigt specifika områden.

Därför tänkte jag passa på att göra ett uppsamlingsheat där jag nämner några av de bolag jag fått upp ögonen för under min läsning, presenterar de bästa casen för att se om någon vill plocka upp bevakningen av diverse bolag och publicerar en lista som automatiskt uppdaterar P/E-talen för framtida bruk. Fler bolag finns i själva listan som förutom nedanstående är en blandning av tips från Interactive Investor samt listan över bolag som fick pris på deras årliga gala.

Spännande micro caps (börsvärde)

Experter på nischade tekniklösning med ett fokus på sjöfart, flygindustri och försvarsindustri dör man utvecklar luftreningssystem för ubåtar, värmeväxlar, tryckkärl samt hanteringen av dessa. Vände till vinst 2016 och har en stark orderbok.

Crimson Tide (1,5 MGP) http://www.iii.co.uk/articles/396767/trio-aim-growth-shares-your-isa
IT-företag med fous på mobilt kontorsarbete. Har redan säkrat ett stort kontrakt med ett detaljhandelsbolag som kraftigt kommer att öka lönsamheten under 2017

Dewhurst (4,8 MGP) http://www.iii.co.uk/articles/396774/ten-long-term-holds-isa-portfolio%3A-part-1
Ledande tillverkare av "vandalsäkrade hissknappar" vilket minskar kostnaderna för underhåll i utsatta hissar. Den övergripande trenden i dagsläget är attman ersätter knappar med LCD-displayer och Dewhurst arbetar därför med att bredda sortimentet till belysningsarmaturer och hela kontrollpaneler också.



Tillverkar pålitliga strömadaptrar till sjukvård och industriella applikationer.

FW Thorpe (37,1 MGP) http://www.iii.co.uk/articles/396774/ten-long-term-holds-isa-portfolio%3A-part-1

Tillverkar armaturer för LED-belysning vilket är en växande marknad. Hela LED-sektorn befinner sig i en massiv boom och armaturer kan vara en vinnande nisch då armaturernas livslängd är opåverkad medan LED-lampor byts mer sällan än sina traditionella motsvarigheter.




Google Finance är inte uppdaterat, P/E ca 22 på årets vinst och intäkterna ökat under året med 41 %. Företaget är specialiserat på service för dokumenthantering vilket inkluderar transporter, scanning och dokumentförstöring där man är marknadsledande med över halva marknaden för advokatbyråer, revisorer, börsnoterade företag och UK National Health Trusts (73-90 % av respektive marknad).

Producerar alkoholfri dryck och drinkmixers för premiumsegmentet. Företagets grundkoncept var att tillhandahålla premiumtonic för premium-Gin men affärsverksamheten har utökats även till andra produkter. Mycket hög värdering men fantastisk tillväxt och jag hade tänkt mig bolaget som hemläxa för att få mer av ett Fundamentanalysbloggenperspektiv på saker och ting.

Levererar marknadsanalys och reklamtester byggda på kvantitativa modeller med hög automatiseringsgrad. Bolaget hamnade på radarn på grund av en analys av Småbolag & Undantag i Värdepappret och jag ångrar att jag inte köpte till P/E 13, till P/E 25 känns det svårare även om tillväxten för deras produkter är god och skalbarheten bättre än för traditionella konsulter.

Säljer relativt unik teknologi för att skapa jämna stora betongytor vilket Gustav skrivit om.

Investmentkonglomerat specialiserat på uppköp av entreprenörsdriva företag för nischad laboratorie och undervisningsutrustning. Jag äger aktier i bolaget efter att ha läst om företaget i Värdepappret och även gjort min egen analys.

Lista med uppdaterade P/E och Market cap värden

Bolagen i listan har ett flertal olika källor men de bolag jag nämnt specifikt här ovan ligger längst ned medan de första raderna är baserade på en årlig tävling där bolagen nominerats i olika kategorier. Jag har inte läst särskilt mycket om bolagen i den första listan men publicerar listan så att intresserade läsare kan följa länken och själva identifiera intressanta bolag.

I dagsläget lutar jag åt att förutom BrainJuicer och Somero även titta närmare på Restore och Crimson Tide vilka båda har en explosiv tillväxt med lönsamhet i dagsläget men jag kan ha missat flera guldkorn i listan så alla tips uppskattas. Dessutom räknar jag iskallt med en ingående analys av Dewhurst från Gustavs aktieblogg då "ledande tillverkare av vandalsäkrade hissknappar" bör ha samma lockelse för honom som "Nakenchock på Melodifestivalen" har på Sveriges samlade nöjesredaktörer.

onsdag 8 mars 2017

Att fokusera på direktavkastning ger anmärkningsvärt god avkastning (i Sverige)

Som investerare är den stora frågan alltid hur man kan maximera sin totalavkastning, d.v.s. den kombination av ökat börsvärde och utdelning som vi erhåller under vår tid som investerare. För att optimera totalavkastningen är vi investerare beroende av företag och deras förmåga att allokera kapital där det optimala är att de återinvesterar den del av vinsten som kan generera en högre avkastning än alternativa investeringar och delar ut resten till oss så att vi kan investera pengarna i något annat bolag. En hög direktavkastning innebär däremot ofta ett begränsat utrymme för återinvesteringar vilket jag skrev om i mitt föregående inlägg (länk) och Lundaluppens skrivit om igår (länk).

Ser man till historiska data verkar det här definitivt vara sant i USA (länk). Som svensk bör man däremot komma ihåg att Sverige och USA är väldigt olika marknader med olika avkastningsprofil och värderingar. Generellt handlas Amerikanska bolag med en med våra mått låg direktavkastning då investerare ser USA som en trygg hamn för investeringar och därigenom betalar en trygghetspremie gentemot andra marknader. Amerikanska bolag lägger dessutom stor vikt vid att leverera jämna (ökande) utdelningar vilket innebär att man gärna ackumulerar kapital i bolaget istället för att dela ut det till ägarna så snabbt som möjligt. Det här innebär att de amerikanska bolagen tar mer hänsyn till börsen när de sätter sin utdelning och i Långsiktig Investerings jämförelser brukar de svenska bolagen ha både högre direktavkastning och tillväxt än sina amerikanska motsvarigheter.

Den höga direktavkastningen och kapitaleffektiviteten ger även avtryck i lönsamheten för oss aktieägare vilket ett test på Börsdata.se visar. I nedanstående tabell har jag sammanställt den genomsnittliga årsavkastningen om årligen investerar i bolagen med högst direktavkastning på Large Cap i mars varje år.

Antal bolag
15 år
5 år
15
16,9 %
15,9 %
10
18,9 %
17,3 %
7
20 %
16,2 %
5
17,7 %
13,9 %
OMXS30
3,2 %
5,9 %

Exempel på avkastningsprofil. Notera att överavkastning även fanns under perioden innan finanskrisen då Riksbanken höjde räntan (jfr med Cornucopias bild)

Beroende på hur många bolag man väljer varierar avkastningen mellan 14 och 20 % per år och även om bolagen med absolut högst direktavkastning gått dåligt (= de minsta portföljerna går sämre än de lite större) är totalavkastningen fantastisk. Min gissning är att det finns två skäl till att en extremt naiv utdelningsorienterad strategi har fungerat så bra på Stockholmsbörsen.
  1. Även stabila bolag handlas tidvis till 6-8 % direktavkastning när förtroendet för börsen är lågt. Det här är i linje med börsens totalavkastning över tiden och när marknaden sedan räknar med lite tillväxt innebär det en rejäl hävstång för totalavkastningen.
  2. Välskötta Svenska bolag är förhållandevis pigga på att bokföra investeringar som kostnader. Det här innebär att sådana ”snålföretag” kan ge en hög direktavkastning samtidigt som P/E-talet inte ser onaturligt lågt ut jämfört med mindre effektiva bolag.

Punkt 2 bygger delvis på en teori som jag spekulerat om länge men inte tagit mig tid att bevisa. Nämligen att hög utdelningsandel och låg tillväxt har en förvånansvärt låg korrelation. Ett snabbt test på Börsdata indikerar även att det här är sant åtminstone för de senaste fem åren där det finns det gott om bolag som både har hög omsättningstillväxt och hög utdelningsandel samt vice versa.

Den genomsnittliga årliga utdelningsandelen och omsättningstillväxten de senaste fem åren på Large cap. Ignorera färgerna på punkterna, de är resultatet av ett misslyckat VBA-script som skulle ha angivit börslistan för respektive bolag.

Samt för alla utdelnade bolag på Large Cap, Mid Cap, Small cap, First North, NGM och Aktietorget.



För att göra diagrammet någorlunda läsbart har jag plockat bort vissa outliers men som kan vara intressanta att vara medveten om. De visar nämligen att bolag med extrem omsättningstillväxt sällan har en hög utdelningsandel medan hög utdelningsandel kan förekomma i alla typer av bolag.

Bortplockade bolag på grund av utdelningsandel
Bolagsnamn
Utdelningsandel
Omsätt. tillv.
Info
Mycronic
422%
14,1%
Mid Cap
SSAB A
400%
4,4%
Large Cap
Eolus Vind
371%
-19,4%
Small Cap
Novotek
355%
-0,4%
Small Cap
2E Group
343%
1,9%
First North
New Wave
280%
4,3%
Mid Cap
House of Friends
247%
-12,9%
First North
Consilium
188%
10,9%
Small Cap
Unlimited Travel Group
179%
4,3%
First North
Sectra
165%
5,6%
Mid Cap
Tieto
156%
-2,1%
Large Cap
Tele2 B
151%
-7,0%
Large Cap

Samt p.g.a omsättningstillväxt
Stendörren
4%
153,5%
Fingerprint Cards
6%
149,6%
ICA Gruppen
39%
110,7%
Victoria Park A
2%
100,0%
Catena
19%
96,3%
Hexatronic
9%
91,4%

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det åtminstone historiskt varit lönsamt att investera högavkastare i Sverige. Detta kan antagligen förklaras av relativt hög direktavkastning samtidigt som många bolag kan växa eller åtminstone uppvärderas trots höga utdelningar.

Utdelningsportföljer

Förra året satte jag samman fyra fiktiva utdelningsportföljer baserat på Avanza-bloggarnas favoriter, läsarnas favoriter, Börsveckans utdelningsportfölj samt Dagens Nyheters lista på högavkastande bolag (länk). Eftersom det är nästan exakt ett år sedan portföljernas startades passar det bra att följa upp portföljerna.

De olika utdelningsportföljerna startades den 13 mars förra året vilket innebär att det var en viss eftersläpning mellan att Avanzabloggarna/Börsveckan publicerade sina tips och att jämförelseintervallet påbörjades. Det här avspeglar sig särskilt i Börsveckans portfölj där den förväntade direktavkastningen var ca en halv procentenhet lägre än vid publiceringsdatum och även Avanzabloggarna gick miste om bland annat 17 % uppgång i eWork.

Avanzabloggarna
Börsveckan
Läsarna
Högavkastare (DN)
OMX-30
SixPrx
Direktavkastning
5,00%
3,93%
5,37%
5,64%
Totalavkastning
22,33%
40,37%
20,02%
10,15%
11,01%
17,70%

Börsveckan var alltså bäst trots att jag inte följt deras omallokeringar under året. Avanzabloggarna presterade ganska bra även om totalavkastningen påverkades negativt av Snåljåpen som ägnade sitt inlägg åt att såga utdelningsinvesteringar och rekommenderade det spännande tillväxtbolaget Betsson* istället (exklusive Betsson blir totalavkastningen 27 %). Däremot har DNs urval av högavkastare på Large Cap inte levererat som deras läsare kunde ha hoppats.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att bolag med god eller mycket god direktavkastning har varit ett bra val för investeringar de senaste femton åren om man hållit sig till Sverige.